Med biologisk mångfald menar vi variationen bland levande organismer i alla miljöer, på land såväl som i vatten, och de ekologiska sambanden som finns mellan organismerna.
Ängar som sköts på traditionellt vis har ofta en enorm biologisk mångfald, den typen av miljö är bland de mest artrika vi har i vårt land. Foto: Daniel Hasselbratt
Den biologiska mångfalden kan delas in i tre nivåer:
Genetisk variation inom varje art
Variation mellan olika arter
Variation mellan olika ekosystem och naturtyper
Den biologiska mångfalden har under de senaste åren blivit en central fråga såväl i det internationella som i det nationella miljövårdsarbetet. I juni 1992 vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro undertecknades konventionen om biologisk mångfald av 153 stater. Idag har 167 stater undertecknat konventionen, vilket gör den till den mest vittomfattande internationella överenskommelsen någonsin.
Konventionen kan sammanfattas i fem punkter:
- Biologisk mångfald ska bevaras och utnyttjas på ett långsiktigt och uthålligt sätt.
- Rättvis fördelning av resurser som kommer från nyttjande av biologisk mångfald.
- Biologisk mångfald har ett ekonomiskt värde, vare sig den utnyttjas kommersiellt eller ej.
- Teknik för bevarande och uthålligt utnyttjande måste förmedlas mellan länder.
- Varje land som undertecknat konventionen ska ta fram nationella aktionsplaner för bevarande och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald.
Naturvårdsverket och de olika sektorsmyndigheterna Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Boverket har under 1996 tagit fram aktionsplaner på uppdrag av regeringen.
Kunskapen på ekosystemnivå och artnivå är relativt god, medan kunskapen på den genetiska nivån i stort sett saknas.
Fler arter upptäcks hela tiden
Antalet beskrivna arter har vuxit från 11 000 på Linnés tid till ca 1,6 miljoner idag. Insekterna dominerar stort och står för knappt en miljon arter. Det kan jämföras med växternas 280 000 och däggdjurens 4 200 arter i världen. Kunskapen är relativt god om vilka arter som finns i västvärlden, medan tropikerna till stora delar fortfarande är okända. De uppskattningar som gjorts av det totala antalet nu existerande arter på jorden varierar mellan fem miljoner och 100 miljoner. I Sverige finns det ca 50 000 arter. De utgör mindre än 3 procent av den kända artstocken i världen. Endast ett fåtal av dessa arter är unika för vårt land. Förklaringen till detta är den korta tid som floran och faunan haft på sig att vandra in sedan senaste nedisningen för tolvtusen år sedan.
Även inom en art kan variationen vara stor. I stort sett alla individer har en unik uppsättning arvsanlag och därmed unika egenskaper. Detta är den genetiska variationen som är förutsättningen för uppkomsten av nya arter.
En förutsättning för människans överlevnad
Atmosfärens sammansättning, temperaturen, nederbörden, strålningsförhållandena och andra livsbetingelser påverkas direkt eller indirekt av biologiska processer såsom fotosyntes och omsättning av näringsämnen. Den biologisk mångfalden är således en förutsättning för människans och alla andra livsformers överlevnad. Hur stor mångfald som behövs är svårt att svara på. Det finns beräkningar som tyder på att vi förlorar tiotusentals arter per år. Det innebär att artutrotningen går tusen gånger snabbare idag än tidigare. Den sker ungefär lika snabbt som då dinosaurierna dog ut, med den skillnaden att det nu inte är naturkatastrofer som ligger bakom utan en enda art (människan) som expanderar på andra arters bekostnad. (Naturvårdsverket 1994).
Eftersom vi inte på förhand vet vilka arter som kan komma att få betydelse för människan, är det nödvändigt att bruka naturen med stor försiktighet. Omkring 40 procent av de läkemedel som används inom västerländsk medicin innehåller ämnen som ursprungligen påträffats i vilda växter.