Lilla Dalby/Bjärby alvar

Alvaret vid Lilla Dalby - Bjärby
FOTO: Malin Miller

Stora Alvaret kan vid första intrycket ge ett kargt intryck. Men vid närmare betraktelse visar det sig att här finns både variation och artrika miljöer.

Naturreservaten Lilla Dalby och Bjärby är  intressanta bland annat genom sin stora variation, med allt från våtmarker och trädbevuxna höjdryggar till ett flackt och öppet hällmarksalvar.
Området är även kulturhistoriskt intressant med en domarring samt ett flertal odlingsrösen. Här finns även fina exempel på stenmurar av typisk ölandskaraktär. Enkelmuren, som är den vanligaste, består av en enkel rad staplade kalkstenar i jämna skift.

Varierad vegetation
Rosamossen är en av flera mindre våtmarker i området. Den är dämd av en höjdrygg med björk, tall och täta enesnår. Även höjdryggarna i de centrala delarna är
bevuxna med träd och buskar. Ett omfattande tokbestånd finns i anslutning till Lunda kanal och Penåsabäcken, medan resten av området präglas av magra jordar där det är glest mellan buskarna.

Rik flora
Den tunna jorden har varit betad i tusentals år, vilket skapat förutsättningar för en speciell och artrik flora. Axveronika, brudbröd, fältsippa, humlelusern, jordklöver,
knölsmörblomma och stor fetknopp är några arter som förekommer relativt rikligt. Men här finns också möjlighet att hitta mer sällsynta arter som fjällnejlika och nattviol. På en del ställen blommar Adam och Eva, krutbrännare och flera andra orkidéer i stor mängd på
försommaren.

Kavalleriets hästar
Ölandsbönderna har genom tiderna varit kända för sin produktion av unghästar, så kallade remonter, vilka såldes till kavalleriet. Betet på de kalkrika alvarjordarna på södra Öland gav erkänt stark benstomme och uppfödningen pågick ända in på 1950-talet.

Reservatsföreskrifter för Lilla Dalby

Reservatsföreskrifter för Bjärby alvar

Lilla Dalby - Bjärby alvar naturreservat
Kommun: Mörbylånga
Areal: Lilla Dalby 481 hektar, Bjärby 326 hektar
Läge/vägbeskrivning:
Förvaltning: Länsstyrelsen Kalmar län
Bra att veta: De två 1700-talsgårdarna i Penåsa ödeby är värda ett besök. Husgrunderna, fägatan, brunnen och de små inhägnade åkrarna (horvor), vittnar om en tid då människorna livnärde sig på mager jord och med små medel.
Den gamla banvallen, mellan Kastlösa och Skärlöv, erbjuder bra möjligheter för en trevlig promenad över alvaret. Järnvägen var i bruk mellan 1910 och 1961.

Stora Alvaret har präglats av bete under flera tusen år och är nu, tillsammans med byarna och sjömarkerna på södra Öland, upptaget på UNESCO:S världsarvslista.
Syftet med naturreservaten på Stora Alvaret är att bibehålla det unika betesberoende kulturlandskapet, vegetationstyper som är representativa för alvarmark samt att gynna både de typiska och de sällsynta växt- och djurarter som lever i dessa miljöer.
Syftet är också att bevara och synliggöra Stora Alvarets kulturhistoriska lämningar samt att underlätta allmänhetens möjligheter att uppleva dess natur- och kulturvärden.