Skyddsjakt på storskarv
Skarven bedöms ha en gynnsam bevarandestatus i länet. De rikstäckande inventeringar som gjordes 2012 och 2023 visar att storskarven har ökat, både nationellt och i länet.
Länsstyrelsen får besluta om skyddsjakt efter skarv om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd.
För tillstånd krävs att det inte finns några andra möjliga lösningar än jakt. Som skäl kan till exempel vara att det finns risk för flygsäkerheten eller allvarliga skador på fiske, vatten eller annan egendom.
Jakträttshavaren kan även på eget initiativ, under vissa tider och förutsättningar skyddsjaga storskarv för att förhindra skada. I jaktförordningen finns bestämmelserna för det. Läs mer om det på vår sida om skyddsjakt.
Storskarv. Foto: Peter Flodin
Beslut om skyddsjakt på storskarv
Länsstyrelsen Västra Götaland har beslutat om skyddsjakt på storskarv. Beslutet gäller under perioden 30 april 2024–31 juli 2027. Med stöd av beslutet får högst 1 500 storskarvar fällas.
Beslut om skyddsjakt på storskarv i Västra Götalands län
Pdf, 322.9 kB.
Du som jagar ska kontrollera att det tillåtna antalet skarvar som fälls inte överskrids.
Du är skyldig att rapportera antalet fällda skarvar snarast, dock senast en vecka efter att skarvarna fällts.
Antal skarvar kvar att fälla: 1 450 (uppdaterat 23 maj 2024).
Sista dag för rapportering är 7 augusti 2027.
De personuppgifter du skickar in kommer endast att användas i samband med detta ärende. Genom att skicka in dina personuppgifter samtycker du till att Länsstyrelsen behandlar dem enligt GDPR.
Så här hanterar vi dina personuppgifter
Länk till annan webbplats.
Du får en bekräftelse via e-post när formuläret är korrekt ifyllt.
Vad är en boplats för skarv?
Enligt beslutet om skyddsjakt på storskarv i havet inom Västra Götalands län (dnr 49363-2023) får jakten inte ske närmare än 300 meter från en boplats för skarv.
En boplats är en plats där skarvar häckar, det vill säga parar sig, bygger bo, lägger ägg och föder upp sina ungar. Antalet bon kan variera från en handfull till flera hundra. Skarvarna uppehåller sig främst i boplatsen under häckningssäsongen. Fågelbon definieras som bon så länge fåglarna kommer att återvända till dem, exempelvis vid nästa häckningsperiod eller om flera år.
Andra platser där större antal skarvar samlas men inte häckar, till exempel rastplatser, räknas inte som boplats.
Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på storskarv innefattar inte toppskarv. Toppskarven förekommer i små numerärer och är skyddsvärd.
Vi vill därför särskilt uppmana till försiktighet och uppmärksamhet vid skyddsjakt på skarv så att toppskarv inte fälls av misstag.
Kartan är från Artportalen och visar insända observationen av toppskarv 2017-2018. På kartan ser man att fåglarna förekommer främst i det yttre kustbandet.